|
Jag vill gärna dra upp en diskussion angående det viktiga som alla tycker idag, att ha en egen åsikt och att bestämma allt själv. Ta egna beslut väldigt tidigt och bli självständig. Är det så bra? I sverige är barns rättigheter väldigt viktiga och det är jag glad för, men många gånger blir föräldrar rädda för att leda sina barn rätt för att man måste få leva sitt eget liv.
Jag märker väldigt tydligt efter att ha jobbat med tonåringar och barn på heltid i 6 års tid nu att det är väldigt jobbigt för dom barn som måste ta många egna beslut tidigt. Många får ångest och mår dåligt över att behöva välja saker. Man kan se ända upp i högstadiet att när man ska välja till gymnasiet att många mår väldigt dåligt.
Den här artikeln från DN pratar om val....MYCKET BRA!! http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/lagom-svara-val-hjalper--barn-att-utvecklas
Ett citat är:
Däremot håller han med om att beslut innebär en större stress för barn eftersom de har svårare att förstå konsekvenserna.
– Ofta känner de stor osäkerhet och försöker utläsa i de vuxnas ansikten vad som förväntas av dem.
Därför gäller det att ställa rimliga krav och vara medveten om att beslut är svårare för den som är liten.
– Om föräldrar förr sa ”I dag är det sol – då åker vi kälke” så säger de numera ”I dag är det sol – vill ni åka pulka, skridskor eller skidor?”
Men fler val betyder inte automatiskt större lycka, tror Martin Ingvar. Snarare tvärtom. Han refererar till den amerikanska psykologen Dan Gilbert som har visat att den mentala stressen av att välja ofta överskuggar fördelarna.
– De flesta människor blir mer nöjda med en present som de inte kan byta än om de får samma present med möjligheten att byta.
Jag vet själv att jag tycker mycket om att få hjälp i svåra val och behöver ibland bli ledd av andra. Då kan man ju bara inse hur jobbigt det blir på barn och ungdomarn idag som känner extrem press!!!
Ett litet enkelt exempel är nu när vi slutat med blöja med Benjamin är det inget vi frågat honom om och som han får ta ett eget beslut om utan vi vet och ser att nu är han redo för det, han har börjat prata om kiss och bajs mer och vi ser att han skulle klara det.
Vi tog av blöjan en dag och började träna och LÄRA honom hur det går till. Han behövde hjälp och vägledning, hur man säger till att man ska kissa eller bajsa, han lärde sig att när han kissade på sig blev det lite obehagligt i byxan m.m. Vi gjorde allt för att hjälpa honom och efter en vecka var han helt torr för att vi visade vägen för honom.
Jag tror på vägledning, inte tvång!
/Petra
|
